Onslunda kyrka, centralt belägen i byn och omgiven av grönskande träd och en rymlig kyrkogård, framträder med sitt vitkalkade torn och långskepp samt röda tegeltak. Nattetid skapar den upplysta fasaden en vacker kontrast mot omgivningens mörka taksilhuetter.
Vid en visitation den 6 september 1838 noterade biskop Wilhelm Faxe att den dåvarande kyrkans inre var i mycket dåligt skick. Även om murarna verkade intakta, var tornet svagt, sprucket och lutade särskilt i sydvästra hörnet. Kyrkan var mörk och fuktig; golvet ojämnt och nedsjunket, och nästan alla stolar var bräckliga med ruttna golvbrädor. Dessa brister behövde åtgärdas omedelbart. För att finansiera en ny kyrkobyggnad beslutade sockenstämman den 3 juli 1844 att göra ett uttag för ändamålet.
Den nuvarande kyrkan uppfördes 1862 av gråsten i kalkbruk med tegelvalv. Den är vitkalkad, med långskeppets tak täckt av taktegel, medan torn och sakristia har rödmålad plåt. Sakristians ursprungliga yttertak var täckt med asfaltpapp. Kyrkans yttre, med sitt trappgaveltorn, uppvisar romanska stildrag och har en enkel utformning både exteriört och interiört. Den beräknades rymma 250 personer.
Bland kyrkans inventarier märks särskilt ett triumfkrucifix från 1200-talet, predikstolen och altartavlan. Den ursprungliga dopfunten av sten ersattes i den nya kyrkan med en enkel träfunt, tillsammans med en inköpt dopskål. Den nuvarande dopfunten i sten, med inskriptionen "GÅVA AV ONSLUNDA SYFÖRENING 1955", tillkom senare. En betydande förändring i interiören skedde 1933 med byte av bänkar och installation av en ny orgelläktare.
För en mer detaljerad kulturhistorisk bedömning av Onslunda kyrka har Regionmuseet i Kristianstad, på uppdrag av Lunds stift, sammanställt en rapport som finns tillgänglig som pdf. Ytterligare information om kyrkan finns även på Kyrkoguiden.